jobb jobb jobbs

Efter en natt av sjukt dålig sömn kom jag mig iväg och gick på anställningsintervju på Bring city mail. Jag möttes i dörren av en groteskt lång, men trevlig och chill man. Vi satt och surrade en liten stund om det hårda livet som brevbärare och bestämde sedan att jag skulle få en chans! Jag ska börja min upplärningsvecka den 7:e, sweeeet!

Efter det firade jag och hjärtat det med att gå och käka lunch på det amerikanska 50-talsfiket en bit från oss. Efter det var det bara att fara iväg till Angered som förövrigt verkar vara världens ände. Jag skulle dit på min andra inplanerad anställningsintervju, denna gång som personlig assistent. Ju längre spårvagnen tog mig blev det mer och mer klottrat på fasaderna. När vi surrat ett tag om det hårda livet som personlig assistent så kom vi fram till att hon skulle prata med min förra chef och om allt verkade bra där var det väl bara att tuta och köra. Flyt är nog vad detta kallas.

När jag ändå var i Angered och dessutom var en halvtimme tidig så passade jag på att kolla runt lite. Det verkade inte överdrivet spännande, det fanns kiosker och så kallade turkresuranger. Däremot hittade jag ett smärtcentrum, vet inte om det var någon form av BDSMklubb eller så, verkade spännande hur som helst!

Slottsskogen!

Idag har jag och Richard varit och fikat med Maria och hennes son Nils, därav detta bedårande fotot --->

Som den äkta norrlänning och lantlolla jag faktiskt är så har jag börjat sakna dom öppna landskapen och gröna vidderna som norrbotten och kanske främst Gemträsk har att erbjuda! Detta har jag och Richard dock rådit bot på genom ett besök till slottsskogen, bara 5mins promenad från vårat hem. När vi entrade den enormt stora parken så kände jag mig som en ko som kommer på sommarens första grönbete!

Ungefär såhär:
http://www.youtube.com/watch?v=rFGeyY2zhp4&feature=related

Vi såg några harar och ett rådjur! Vi såg även ett gäng sälar som senare visade sig vara sjöfåglar utklädda till sälar.. det var ganska mörkt när vi var där. Ett fenomen som verkar väldigt utbrett är det så kallade parkhänget. Folk som helt enkelt hänger i parker, med eller utan (mest med?) alkohol. Det verkar hur som helst fantastiskt och äger tydligen rum hela sommaren, alla dagar i veckan, dygnet runt :)

Jag och Richard har under två dagar haft besök av en kille från israel. Det har varit intressant och om jag ska vara ärlig, jävligt jobbigt. Det var intressant att höra hans åsikter om saker och ting och höra hur livet var för honom i Israel, men det var ganska jobbigt att hålla honom sysselsatt samt att göra det dagliga deget och runtsåsandet i lägenheten. Hur som helst, det som han uppmärksammade mest var hur mycket det svenska samhället bygger på att vi litar på varandra. Exempelvis tyckte han att det var helt sjukt att vi har shop express där man själv får scanna varorna. Även att man själv blippar sin biljett på bussen. En annan rolig sak var att han trode att plingan när man gick in och ut från hyrvideostället var en metalldetektor.

Glada nyheter är att jag ska på två anställningsintervjuer under morgondagen, på Bring City mail och på nått personlig assistentjobb. Jag har inte direkt förberett mig inför någon utav dom utan tänker förlita mig på min spontana charm :)

SJ - Vi förlåter er

Nu har SJ visat sin djupa ånger över de 6 timmar vi fick vänta under våran tågfärd. Det lustiga var att dom skickade ett tillgodokvitto på 623:-, detta kan endast användas vid köp av ny resa med SJ. Förstår dom inte att efter en sådan traumatisk tågfärd, som till och med hade dödlig utgång (!), för älgen det vill säga, så vill man inte se ett tåg igen på väldigt väldigt länge. Men, det var en fin gest och det kommer nog att komma till användning. Dock så har både jag och Richard med våran obotliga optimism levt som två kopior av Marie Antoinette, i tron om att SJ snart ska göra oss rika igen.

Vårat projekt går frammåt, alla torkade blommor har åkt ut, gräsliga mattor, gardiner och annat har fått gömma sig i garderoben och lär få göra det ett år frammåt! Vi har även mifflat ihop våran egendesignade lampa. Denna kreativa process krävde mig och Richard på både blod, svett och tårar. Blodet och tårarna från mig, svetten från Richard :P Jag lärde mig den hårda vägen att man inte ska försöka bryta upp en stickkontakt med en morakniv... Resultatet blev dock mycket bra måste jag säga.

Ikväll blir det mys med film :)

Silverfirrar

Efter ett par dagar av fest och trivsel börjar vardagen att smyga sig på. Jag har börjat att leta kneg för fulla muggar och Richard har fortsatt med sitt vanliga jobb.

Vårat projekt i veckan blir att försöka göra lägenheten lite poppig, vi får se om det går att sminka denna gris. De som bodde här innan oss hade inte riktigt samma smak som vi. Ikeas 80-tals möbler och torkade blommor samt flodhästvasar verkar vara deras melodi. Vi fick lite tips av Simon och Lisa, Richards bekanta här i stan, om bra vintageaffärer som vi ska kika på.

Jag måste ju erkänna att jag har saknat Sergej en aning sen jag kom hit, men i morse fick jag reda på att det var helt och hållet onödigt då det säkert finns 100 husdjur bara inne i vårat badrum. Dock i form av silverfiskar som jag brutalt mördade så fort jag fick tag på dom. Det lär nog bli att ha tänt därinne så man slipper se dom små liven.

En annan lite trevligare överraskning var katten Osbourne som vi träffade ute på våran uteplats. En väldigt gullig svart kisse som inte alls var blyg utan kom och gosade med mig och Richard.

Resan till Göteborg - varför det ibland kan kännas värt att ta flyget!

Med ca 360 fjärilar i magen åker jag och Richard till tågstationen, mamma, pappa, syster och Elin kramar och vikar oss hej då. Vi väntar Dennis med stor spänning med när tåget ska gå om två minuter misstänker jag att något gått lite snett, jag ringer honom och får då reda på att han helt fått det om bakfoten och tror att tåget ska gå en halvtimme senare.. han missar oss precis, men jag uppskattar tanken!

Vi installerar alla våra grejer på tåget, ganska mycket i och med att Richard har med sin dator plus alla våra kläder. Redan på tåget sitter en tant med extremt gnällig röst och en bister man som tappat all livsgnista, båda från Örebro. Ganska omaka par då hon pratar oavbrutet med sin gnälliga röst och "hjälper" oss med hur vi ska sätta våra väskor och dirigerar friskt medan mannen lägger en trött och något dryg kommentar då och då.

I umeå kommer två killar i 30års åldern på. Dom ska till way out west och utger i allmänhet en väldigt festlig stämming. Vi ser inte mycket av dom förrän dom går vidare till bistron. tyvärr så kommer dom tillbaka till kupén vid ett-tiden då vi sedan länge har lagt oss. Dom har tydligen hittat en tjej någon stans som följer med in. Hon fnittar ohejdat och skrik-viskar allt hon säger. Detta stör den gnälliga tanten enormt. "hur många är där uppe egentligen?" fräser hon argt. "tre.." svarar en av killarna. "Men skicka ut nån då!" och där var ju det roliga slut och en av killarna och tjejen går ut. Lite lugn och ro tänker vi, men nja.. efter ett tag så börjar killen som är kvar tok snarka och mellan snarkattakerna så skriker han och pratar i sömnen. Den andra killen kommer tillbaka, då har även Richard börjat snarka. Killen somnar med någon ringer honom och väcker hela kupén. han svarar men säger i princip bara hallå innan han tappar ner sin telefon. Detta följs av något jag bara kan beskriva som en hick-rap-kräk. Gnälltanten "Vad håller du på mä??" Efter det blir det relativt tyst, speciellt efter jag väst åt Richard att lägga sig på sidan för att inte hålla alla vakna.

Kl sju på morgonen meddelas vi att tåget kört på en älg, det ska bara ta några minuter att åtgärda.. Detta resulterar i en försening på 6 timmar..

Vi får gratis mat medan vi väntar. Tanten och gubben har gått av och jag och Richard bekantar oss med killarna som vi delar kupé med. Dom visar sig vara skittrevliga! Dom bjussar på vin och vi spelar chicago. Till slut säger dom att vi måste åka buss resten av resan, vi har ju skita mycket packning, men våra nyfunna vänner är snälla och hjälper oss. På bussen fortsätter det med vinet och lite yatzy. Dom övertygar oss att gå med dom på way out west, men det visade sig senare tyvärr vara slutsålt. Vi hade väldigt gärna sett Antony and the johnsons och fever ray.

Vi kollar på den nya lägenheten, jag känner mig hemma! Det är väldigt centralt och fint :)